Det gäller att hålla i..

Jag trodde inte att det var sant vad jag var helt sjukt slut i kroppen när jag vaknade imorse. Såg ut som ett lakan i ansiktet med två blåtiror. Hemskt! Mådde extremt konstigt, så efter ett långt övervägande bäddade jag ner mig i sängen igen. Och mycket riktigt somnade jag så fort jag lagt huvudet på kudden. Hade konstiga drömmar om allt möjligt konstigt och frös. Mår fortfarande inge vidare, är sjukt trött. Så nu ska jag sova cirka tio, elva timmar. Och imorgon är jag redo to go igen. Det blir nog en tur förbi naturläkemedelshandeln imorgon, införskaffa lite nyttigheter för oss träningsidioter. Min kropp verkar ju inte riktigt orka med mitt höga tempo.. Kämpakämpa, puss.

Tro mig, detta är jag och ännu värre på morgonen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0