Gosch..
Herrejösses vad det händer grejer! Jag hinner inte tänka själv kan jag ju tillägga.
Ena sekunden står jag och tjoar och firar mösspåtagningen, andra är jag och dansar tårna blåa på studentskiva. Innan jag vet ordet av står jag på min sista jazz och moderna dans lektion och fäller några tårar och tänker på vad som komma skall..
Jag skriver ut lappar om studentdagen den elfte juni och vårat flak. Ett ögonblick senare ligger jag på sjukhuset med kanyler och dropp och en outhärdlig smärta. Knappt innan det att jag trillat hem från sjukhuset har jag fått ett stipendium för framtida dansstudier. Jag sover själv, jag sover med min andra hälft. En resa planerad, den ställs in för att jag har legat på sjukhus. Och jag har fortfarande inte fått någon audition dag från danshögskolan, som alla andra! Jag tror de har glömt bort mig...
Innan jag vet ordet av så står jag för sjuttsingen på den där balkongen, i min vita klänning, med min vita mössa. Så fin, och så ofantligt lycklig. Det är bara 30 dagar kvar nu.. det är sjukt! Om fyra veckor och fyra dagar, är allting borta. Inte allting, men man är numera "arbetslös".. Det är sjukt. Jag hinner inte riktigt med, och bloggen blir sällan uppdaterad numera. Jag ska försöka bli bättre. Det tas en hejdundrans massa bilder under dessa tider ska tilläggas, så jag tänkte börja med att slänga in några för de gångna dagar.. och veckorna! Sedan ska jag nog blir bättre.. jag älskar trots allt att skriva!
Ena sekunden står jag och tjoar och firar mösspåtagningen, andra är jag och dansar tårna blåa på studentskiva. Innan jag vet ordet av står jag på min sista jazz och moderna dans lektion och fäller några tårar och tänker på vad som komma skall..
Jag skriver ut lappar om studentdagen den elfte juni och vårat flak. Ett ögonblick senare ligger jag på sjukhuset med kanyler och dropp och en outhärdlig smärta. Knappt innan det att jag trillat hem från sjukhuset har jag fått ett stipendium för framtida dansstudier. Jag sover själv, jag sover med min andra hälft. En resa planerad, den ställs in för att jag har legat på sjukhus. Och jag har fortfarande inte fått någon audition dag från danshögskolan, som alla andra! Jag tror de har glömt bort mig...
Innan jag vet ordet av så står jag för sjuttsingen på den där balkongen, i min vita klänning, med min vita mössa. Så fin, och så ofantligt lycklig. Det är bara 30 dagar kvar nu.. det är sjukt! Om fyra veckor och fyra dagar, är allting borta. Inte allting, men man är numera "arbetslös".. Det är sjukt. Jag hinner inte riktigt med, och bloggen blir sällan uppdaterad numera. Jag ska försöka bli bättre. Det tas en hejdundrans massa bilder under dessa tider ska tilläggas, så jag tänkte börja med att slänga in några för de gångna dagar.. och veckorna! Sedan ska jag nog blir bättre.. jag älskar trots allt att skriva!
Kommentarer
Trackback
