Jag älskar att sjunga!
Ja, dagen började med idrott. Något bollspel, minns inte vad det kallades men det var någon specialare! Efter det hämtade jag Johan på tunnelbanestationen tillsammans med Molly och efter det så var det dags med sång.
På nästan 1½ h sjöng alla upp, och jag var sist ut!
Jag är faktiskt ganska nöjd. För en gångs skull! (a) Jag körde låten en gång och efter det så sa min sånglärare att jag skulle våga gå fram och ta kontakt med publiken, gå fram mot en enkild individ och bara titta dem i ögonen och sjunga till dem!
Det var riktigt läskigt, men det gick nog bra! Rösten bar på ett helt annat sätt än vad jag har känt innan och vad underbart det var att få uttrycka känslorna i låten! Jag säger bara det, jag älskar att stå på scen! Men shit vad nervös jag var innan! Jag visste inte vart jag skulle göra av mig själv ;P jag var så fruktansvärt nervös att jag trodde att jag ärligt talat skulle tuppa av. Och jag kände även det när jag sjöng, att det darrade. Men det var såå kul. Hihi, och man bli så glad när man får komplimanger (: Det får en att våga lite mer! Hihi. :D
Efter det var det lunch, teater och dans kvar. Dansen gick verkligen åt skogen idag! All energi försvann efter sången så det var svårt att ladda upp batterierna igen! Piruetterna blev som hösäcksbalar som tumlade runt och alla pliéer såg ut som om jag skulle skita ner mig! Nej, det gick inte alls bra ;p
Oj vad långt inlägg det blev! :)
u var verkligen jääteduktig på sången idag Niccie :) de var som en ny niccie kom fram :D jättebra jobbat! Hoppas du får en riktigt härlig kväll!
va sa helena idag? :) filmade ni? eller ska ni filma imorgon, eller hur blir det? :D hihi!
♥ Pluggat :P ♥
Du var jäääätteduktig, alla var duktiga ;)
du borde inte oroa dig. vad jag läst på din blogg de gånger jag gjort det och av de kommentarer jag läst då jag kommenterat din blogg så har du inget att oro dig för, alla verkar alltid tycka att du är fullkomligt lysande. och när man läser din blogg ser man att du verkligen brinner för det du gör, dans och sång är din grej.
oroa dig inte. du klarar det, vad det än är så klarar du det. tro på dig själv, lita att du kan klara allt så kommer det även ske. du är modig, jag vet att jag aldrig skulle kunna stå på scen och sjunga inför andra människor - dels skulle dom antagligen börja gråta och kalla på amnesty international för att få tyst på mig men mest skulle jag skaka sönder inombords av rädsla. du gör sånt som många andra aldrig skulle våga. tro på dig själv, du kan klara allt!
du borde inte oroa dig. vad jag läst på din blogg de gånger jag gjort det och av de kommentarer jag läst då jag kommenterat din blogg så har du inget att oro dig för, alla verkar alltid tycka att du är fullkomligt lysande. och när man läser din blogg ser man att du verkligen brinner för det du gör, dans och sång är din grej.
oroa dig inte. du klarar det, vad det än är så klarar du det. tro på dig själv, lita att du kan klara allt så kommer det även ske. du är modig, jag vet att jag aldrig skulle kunna stå på scen och sjunga inför andra människor - dels skulle dom antagligen börja gråta och kalla på amnesty international för att få tyst på mig men mest skulle jag skaka sönder inombords av rädsla. du gör sånt som många andra aldrig skulle våga. tro på dig själv, du kan klara allt!
Oj, vad jag kände igen mig i det du skrev där uppe! Det där med att sjunga och att stå på scenen, jag älskar det också, jag har gjort det sedan jag var kanske fem år gammal, även om det bara var framför tjugo personer så har jag alltid känt samma... lycka eller vad man ska kalla det när jag står på scenen och gör det jag nu ska göra, sjunga eller spela teater, det känns alltid lika underbart när nervositeten släpper och man vågar ta för sig. (:
